Sweden-Everest Solo Expedition 95/96
Den 16 oktober 1995 grĂ€nslade Göran Kropp sin cykel pĂ„ Yttersta TvĂ€rgrĂ€nd, Söder i Stockholm. Framför honom lĂ„g nĂ€rmare 12 000 kilometer av asfalt, grus, sand och snö. MĂ„let? Toppen av Mount Everest. Hans plan var lika galen som genial: att ta sig hela vĂ€gen till vĂ€rldens högsta berg helt för egen kraft, bestiga det solo, utan support och utan syrgas â och sedan cykla hem igen. Ett Ă€ventyr som inte bara krĂ€vde extrem fysisk kapacitet, utan ocksĂ„ ett pannben av stĂ„l, minutiösa förberedelser och ett hjĂ€rta som brann för klĂ€ttring, frihet och utmaningar.
Göran var ingen nybörjare i bergen. Han hade börjat klĂ€ttra redan som ung pojke, inspirerad av fjĂ€ll och Ă€ventyrsberĂ€ttelser. Efter militĂ€rtjĂ€nstgöringen som fallskĂ€rmsjĂ€gare valde han att följa sin passion fullt ut. Han hade hunnit bestigit bĂ„de Cho Oyu och Broad Peak â tvĂ„ av vĂ€rldens fjorton 8000-metersberg â men det var hans expedition till K2 1993, utan syrgas, som verkligen visade vilken exceptionell klĂ€ttrare han var. Att möta vĂ€rldens svĂ„raste berg pĂ„ det sĂ€ttet var en bedrift som fĂ„ ens vĂ„gar förestĂ€lla sig â ett kvitto pĂ„ Görans filosofi: att möta berget pĂ„ dess villkor, med respekt, integritet och ödmjukhet. För honom handlade det inte om att erövra berg â utan om att förstĂ„ dem. Att se vad som hĂ€nde med honom sjĂ€lv nĂ€r allt skalades bort.
NĂ€r jag trĂ€ffade Göran sommaren 1995 var han i slutskedet av sina förberedelser. Han behövde hjĂ€lp med praktiska delar av projektet och jag blev snabbt en del av Team Swede â det lilla filmteam som tillsammans med Fredrik Blomqvist skulle dokumentera expeditionen. Vi följde honom genom Europa â Sverige, Tyskland, Tjeckien, Slovakien, Ungern â och sedan vidare till Turkiet, Pakistan och Nepal.
Efter nĂ€rmare sex mĂ„nader pĂ„ cykel nĂ„dde Göran till slut Nepals huvudstad Kathmandu. DĂ€rifrĂ„n cyklade han vidare till Jiri dĂ€r vĂ€gen tog slut. Han lastade om all sin packning i tvĂ„ tunga ryggsĂ€ckar â över 60 kilo sammanlagt â och gick de sista veckorna till Everest Base Camp. Redan innan han anlĂ€nde hade ryktet om ”the crazy Swede” spridit sig bland expeditionerna. NĂ€r han sedan klĂ€ttrade förbi isfallet via en tekniskt utmanande rutt som han döpte till ”the Swedish Variation” â en linje frĂ„n baslĂ€gret till LĂ€ger 1 som aldrig tidigare gjorts â och pĂ„ sĂ„ vis undvek bĂ„de stegar och fasta rep â var det mer Ă€n ett rykte. Det var ett statement.
Redan innan Nepal utvecklades min roll i projektet och jag blev expeditionens baslĂ€gerchef. Jag tillbringade nĂ€rmare Ă„tta veckor vid foten av vĂ€rldens högsta berg och fick pĂ„ nĂ€ra hĂ„ll uppleva nĂ„got som bĂ„de var obeskrivligt vackert â och ofattbart brutalt.
Maj 1996 blev en av de mörkaste mĂ„naderna i Everests historia. Efter att Göran vĂ€nt pĂ„ sitt första toppförsök den 3 maj befann han sig i baslĂ€gret nĂ€r en storm drog in över berget. Den 10 och 11 maj drabbades flera team som befann sig högt upp av kaos, felbeslut, köer utmed de fasta repen och utmattning. Tretton mĂ€nniskor miste livet. Jag minns tystnaden som följde â hur hela baslĂ€gret föll i ett stilla, förlamat tillstĂ„nd. Det var som om sjĂ€lva berget höll andan. HĂ€ndelserna kom att skildras i Jon Krakauers bok Into Thin Air och i otaliga dokumentĂ€rer och reportage, inte minst filmen Everest.
Mitt i denna tragedi blev Görans instĂ€llning till klĂ€ttring Ă€n tydligare. Han klĂ€ttrade sjĂ€lv, utan syrgas, och med en minimalistisk filosofi. Hans första plan att genomföra bestigningen helt utan support tvingades han modifiera â han Ă„t av teamets mat och tog stöd av Ang Rita Sherpa, Ă€ven kallad Snöleoparden, som dĂ„ var pĂ„ vĂ€g att slĂ„ rekord med sin tionde bestigning av Everest utan syrgas.
Efter flera veckors i baslÀgret och hjÀlpinsatser under rÀddningsarbetet gjorde Göran nya försök. Den 23 maj, nÀr sÀsongen i princip var över, nÄdde han toppen. Utan syrgas. Utan bÀrare. Han blev dÀrmed den första mÀnniskan i historien att ta sig till toppen av Mount Everest helt för egen kraft. Det var ren alpinism. Det var viljestyrka förkroppsligad.
Men toppen var bara halva resan.
Han tog sig ner för berget med sin utrustning pĂ„ ryggen, trampade tillbaka till Kathmandu och dĂ€rifrĂ„n började vi vĂ„r cykelfĂ€rd hem till Sverige â tillsammans. Den hĂ€r gĂ„ngen tog vi en nordligare rutt: genom Nepal, Indien, Pakistan, Kina, Kazakstan, Ryssland, Finland och vidare vĂ€sterut. Den 16 oktober 1996 â exakt ett Ă„r efter avfĂ€rden â stod han Ă„ter pĂ„ Skinnarviksberget i Stockholm. Han hade fullbordat ett av vĂ„r tids mest ikoniska Ă€ventyr.
Görans expedition till Everest var inte bara ett kapitel i bergsbestigningens historia â det Ă€r en expedition som inspirerat mĂ€nniskor till att vĂ„ga tro pĂ„ sina drömmar och gĂ„ sin egen vĂ€g och Ă€n idag fortsĂ€tter att beröra och fĂ€ngsla. Mig inkluderat.
Boken om Göran Kropp Sweden Everest Solo Expedition Med vÄra ögon
I boken Sweden Everest Solo Expedition Med vÄra ögon skildras expeditionen med aldrig tidigare publicerade bilder. Inbunden, utkom 2012.
